GLAS MED ART NOUVEAU-VIBBAR

 
 
Det här är ett av mina favorit loppisfynd från förra året. Jag var in på rödakorset i Leksand och strosade runt bland glaset. Där såg jag de här stå längst in på en hylla. De har en underbart utspacead touch av art nouveau och en okvalificerad gissning vill säga att de är från 70-talet någonstans. 5:-/styck betalade jag för de här och jag har använt dem en gång hittills som lite fancy snapsglas men det kommer bli fler. 

Back to Blue

 

Jag har haft olika nyanser av blått så länge nu att det börjar kännas som att det är min naturliga hårfärg. Snart fem år kom jag fram till här om dagen med ett litet rödlila avbrott där i mitten.

För det mesta har fixat mitt hår själv och det senaste året har jag haft någon sorts ombre där jag låtit mitt mörka hår växa ut och haft turkosblå längder.

Den här gången fick ett proffs sätta händerna i mitt hår. Maskören på teatern där jag är och jobbar hade en färg hon ville testa och jag är inte den som säger nej. Nu kommer jag inte ihåg vilket märke det var förutom att det var ett ekologisk så jag får återkomma om det. För jävlar vilken intensitet det är i den här färgen. Det ska bli spännande att se hur den ser ut om ett par tvättar.

Varför bo mitt ute i skogen?

 
 

Vardagslyx kan innefatta så många saker för olika människor. För en del är det att få naglarna gjorda eller att unna sig något extra gott till middag efter en hård dag på jobbet.

För mig är det att kunna gå ut och och inte se en jävel. Nu låter jag kanske som världens eremit men riktigt så illa är det inte. Men känslan av att kunna gå ut och efter bara några meter vara helt omringad av naturen och skogen är något av det bästa med att ha flyttat hem igen.

Att bo där det (nästan) är helt upp till mig när jag vill träffa folk är för mig ett privilegium. Att det inte ”händer nånting” på landsbygden är något av det bästa med den. Det tomrummet som menas med ingenting är upp till mig att fylla.

Jag är en landsbygdsoptimist! Vist förstår jag tjusningen med städer också men för mig passar det bättre att ha den lilla byn som utgångspunkt och åka iväg till olika städer för att umgås med mina vänner eller uträtta det jag behöver och sen komma hem igen.

Jag har liksom aldrig tvekat över att det är här uppe i dalaskogarna jag kommer hamna. Nu kanske det hände lite tidigare än vad jag hade tänkt men jag känner verkligen i hela kroppen att det är här jag hör hemma.

 

Vad är det bästa med den platsen just du bor på?